Vad innebär det att vara familjehem?
Då ett barn placeras i familjehem är familjehemsföräldrarnas roll att vara barnets familj. I praktiken betyder det att hjälpa och stötta det placerade barnet med vardagliga saker. Utöver det som ingår i vardagssysslor kan en familjehemsförälder behöva stödja barnet i att ha kontakt/umgänge med sina biologiska föräldrar och i att ha kontakt med myndigheter. Men familjehemsföräldrarna är inte vårdnadshavare. Det betyder att stora beslut som rör barnet fattas av barnets vårdnadshavare, god man i fråga om ensamkommande barn och ungdomar eller i vissa fall socialnämnden. Familjer som vill bli familjehem ska utredas av socialnämnden. I utredningen görs bland annat en bedömning av de potentiella familjehemsföräldrarnas livssituation, båda föräldrarnas inställning till uppdraget och deras omsorgsförmåga.
Då en vuxen person placeras i ett familjehem ser uppdraget något annorlunda ut.

Är familjehemsförädrarna/-representanterna anställda av Credo?
Nej. Familjehemsföräldrarna/-representanterna arvoderas för sitt uppdrag som familjehem.

Behöver familjehemsföräldrarna/-representanterna delta i de utbildningar som Credo anordnar för familjehemmen?
Ja. Grundutbildningen “Ett hem att växa i – familjehemmets bok” är framtagen av Socialstyrelsen särskilt för blivande familjehem och ska fungera som – precis vad det är – en grundutbildning. Utbildningen ska utgöra ett stöd till familjehemmen och avser ge familjehemmet allmänna kunskaper om bland annat barn/unga, rollen som familjehemsförälder/-representant samt familjehemsplacerade barn/ungdomars situation och behov. Detta för att familjehemmen ska få en klar och tydlig bild av vad uppdraget som familjehem innebär. Att alla Credos familjehemsföräldrar/-representanter deltar i grundutbildningen och senare vidareutbildningar säkrar kompetens i familjehemmen och innebär en kvalitetssäkring av Credos familjehem och verksamhet.

Hur omfattande ska en familjehemsutredning vara?
Utredningen av ett familjehem syftar till att undersöka och bedöma den specifika familjens förutsättningar i förhållande till möjliga uppdrag. Ett annat syfte är att skapa goda förutsättningar för rätt råd, stöd, handledning och utbildning till familjehemmet. Stiftelsen Credo tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (SOSFS 2012:11) vid familjehemsutredningar. Bland annat ska socialnämndens utredning av ett tilltänkt familjehem omfatta intervjuer, hembesök och referenstagning. Om utredningen avser två tilltänkta familjehemsföräldrar ska dessa intervjuas både var för sig och tillsammans.

Ska socialnämnden utreda tilltänka familjehem som får konsulentstöd även om hemmet redan har utretts av konsulentverksamheten?
Ja. Ansvaret att utreda familjehem ligger alltid hos socialnämnden. Det framgår av 6 kap. 6 § SoL att socialnämnden inte får placera ett barn i ett familjehem som inte är utrett av en socialnämnd.

Har de biologiska föräldrarna rätt att ta del av familjehemsutredningen då ett barn placeras?
Ja. Familjehemsutredningen ingår i det underlag som, vid beslut om familjehemsplacering, ska kommuniceras med vårdnadshavare och barn som fyllt 15 år. Allt som är av avgörande betydelse för bedömningen av hemmets lämplighet ska redovisas. Däremot behöver inte personliga uppgifter som bedöms sakna betydelse för bedömningen av de tilltänkta familjehemsföräldrarnas lämplighet dokumenteras i utredningen.

Behöver presumtiva familjehemsföräldrar lämna in utdrag från polis- och myndighetsregister?
Ja. Av Socialstyrelsens allmänna råd i 4 kap. 5 § SOSFS 2012:11 framgår att: ”Uppgifter ur Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister bör hämtas in. Registeruppgifter bör vidare efter samtycke från den som uppgifterna gäller hämtas in från Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan. Registeruppgifter bör efter samtycke från den som uppgifterna gäller hämtas in även från socialnämnden i den kommun eller de kommuner där han eller hon är eller har varit bosatt under de senaste fem åren.” Utdrag från nämnda register inhämtas därmed på familjehemsföräldrarna. Detta görs alltid i samband med att en utredning genomförs och sedan en (1) gång per år.

Vilken uppgift har barnets socialsekreterare?
Den särskilt utsedda socialsekreteraren ansvarar enligt 6 kap. 7 c § SoL för kontakterna med barnet eller den unge. Barnets socialsekreterare ska besöka hen regelbundet i den omfattning som är lämplig utifrån behov och önskemål.
Socialsekreteraren ska handla i barnets eller den unges intresse och ha huvudansvaret för att placeringen fungerar enligt vård- och genomförandeplanen. Den särskilt utsedda socialsekreteraren har befogenhet att vid behov agera för att förändra barnets eller den unges situation i något avseende. Så långt det är möjligt ska den särskilt utsedda socialsekreteraren för barnet eller den unge ha en självständig ställning till familjehemmet. Hen ska tex. inte handlägga frågor som rör villkoren för uppdraget. Däremot måste socialsekreteraren, med tanke på uppföljningen av vården, regelbundet träffa och samtala med familjehemsföräldrarna. Se vidare i 6 kap. 7 b § SoL och 13 a § LVU vad socialnämndens uppföljning ska innehålla. I uppföljningen samarbetar barnets socialsekreterare med den familjehemssekreterare som har ansvar för familjehemmet. Då socialnämnden anlitat konsulentstödd familjehemsverksamhet är det denna som ansvarar för handledningen till familjehemmet.

Måste barnets socialsekreterare besöka barnet i familjehemmet?
Nej. Det finns inget krav på att mötena med barnet måste ske i familjehemmet. Det kan tvärtom vara en fördel att ses på andra platser och även att göra olika aktiviteter tillsammans med barnet. Därutöver måste socialsekreteraren, inom ramen för uppföljning av vården, regelbundet besöka familjehemmet.

Vem har bestämmanderätt när det gäller ett barn som är placerat enligt LVU?
Om barnet är placerat med stöd av LVU har socialnämnden samma ansvar och befogenheter som vårdnadshavaren normalt har. Det gäller exempelvis vaccinationer, medicinsk vård och behandling.
I övrigt bör socialtjänsten låta vårdnadshavarna vara delaktiga i frågor som rör barnets vård i största möjliga mån. Det är också viktigt att ta hänsyn till att barnets rätt att bestämma om sina personliga förhållanden ökar i takt med ålder och mognad.

Hur är det med ensamkommande barn och ungdomar?
Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som sökt asyl i Sverige och som har kommit till Sverige utan sina föräldrar. Under 2015 kom 35.369 ensamkommande barn till Sverige och av dem fick 89 procent uppehållstillstånd om man räknar bort s.k. ”Dublinärenden” samt avskrivna ärenden. De flesta av dem kom från Afghanistan, Eritrea, Syrien och Somalia. Medelåldern bland barnen var för samma år 16 år, 85 procent var pojkar och 15 procent flickor.
Den vanligaste orsaken till att barnen valt att fly till Sverige är att undkomma krig, förföljelse, organiserad brottslighet och/eller tvångsrekrytering till militären. Många av barnen som kommer till Sverige har upplevt traumatiska händelser i hemlandet, så som förlust av nära och kära, hot och våld och en uppväxt präglad av social oro och fattigdom. Flykten till Sverige har ofta tagit lång tid och varit förenad med livsfara och stor ovisshet. Dessa barn och ungdomar kan placeras i familjehem av den socialnämnd de tillhör.

Klicka här så omdirigeras du till Migrationsverkets hemsida och vidare information om ensamkommande barn och ungdomar.

Vad är en god man?
Alla barn som kommer till Sverige utan föräldrar eller någon annan som har tagit över föräldraansvaret har rätt till en god man. Den gode mannens uppgift är att företräda barnet och försäkra sig om att barnet har en trygg tillvaro. Mycket handlar om att vara ”spindeln i nätet” för barnets myndighetskontakter. Som god man har man rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnet: personliga, rättsliga och ekonomiska. Den gode mannen ansvarar däremot inte för barnets dagliga omvårdnad, barnets försörjning och denne har inget skadeståndsansvar om barnet förstör eller skadar saker. I praktiken innebär god man-uppdraget att denne behöver ha regelbunden kontakt med barnet, det hem som barnet bor i, skolan, socialtjänsten och Migrationsverket. Exakt vilka kontakter det rör sig om och omfattningen av arbetet beror på barnets behov. Om barnet får permanent uppehållstillstånd i Sverige upphör normalt den gode mannens uppdrag, och barnet får istället en särskilt förordnad vårdnadshavare.

Klicka här så omdirigeras du till Migrationsverkets hemsida och vidare information om godmanskapet för ensamkommande barn och ungdomar.

Vad är en särskilt förordnad vårdnadshavare?
Då ett ensamkommande barn får permanent uppehållstillstånd i Sverige är huvudregeln att barnet ska få en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Även andra barn i Sverige kan ha behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare, till exempel om vårdnadshavarna allvarligt brister i omsorgen eller avlider. Särskilt förordnad vårdnadshavare bestämmer i frågor som rör barnet, till exempel vilken skola barnet ska gå i, hälso- och sjukvårdsfrågor samt fritidsaktiviteter. Barnets behov av omvårdnad, trygghet och god fostran ska tillgodoses. Den särskilt förordnade vårdnadshavaren ska också hjälpa barnet att, om möjligt, ha kontakt med sin biologiska familj och andra anhöriga. Det ingår också i uppdraget att ansvara för barnets ekonomi, i vilket det ingår att ansöka om barnbidrag och studiebidrag. Den särskilt förordnade vårdnadshavaren har ingen underhållsskyldighet gentemot barnet.

Vad innebär det då en vuxen person placeras i familjehem i form av vårdvistelse?
Inom kriminalvården är vissa klienter i behov av extra stöd för att minska risken för återfall i brott. Då finns olika former av utslussning för att underlätta övergången mellan fängelsetiden och livet i frihet. Detta kan göras genom bland annat vårdvistelse som åtgärd innan frigivning.
Vårdvistelse innebär att klienten får behandling för det problem som ligger bakom kriminaliteten. Det kan gälla missbruk eller beroende av narkotika/alkohol, våldsbenägenhet och spelberoende eller hjälp att bryta kriminella tankar och handlingar. Behandlingen sker utanför fängelset på exempelvis särskilda behandlingshem som Kriminalvården har avtal med (så kallade Hem för vård och boende, HVB-hem) eller i familjehem.

Vad innebär det när vuxna personer placeras i enlighet med kontraktsvård?
Kontraktsvård innebär att den som dömts för brott får möjlighet att genomgå behandling i stället för att dömas till fängelse. Det är ett bindande kontrakt mellan klienten och Kriminalvården som är fastställt av tingsrätten.
I kontraktet finns en plan för behandling (behandlingsplan) av det problem som ligger bakom brottet. Det kan vara missbruk eller beroende av narkotika/alkohol, våldsbenägenhet och spelberoende. Behandling kan också vara att få stöd i att bryta kriminella tankar och värderingar.
Kontraktsvård bygger på samtycke. Klienten skriver på ett kontrakt på att han eller hon är villig att genomgå behandling och accepterar kontraktsvård istället för fängelse. Klienten förbinder sig då att följa sin behandlingsplan. Kontraktet upprättas före rättegång.
Kontraktsvård är ett annat ord för straffet skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan.